Jag pratade lite grand med min inneboende Henry Ford om stölderna tidigare idag. Jag hade honom som misstänkt ett tag då jag sett honom smyga omkring runt bollhavet, men sen slog det mig att han bara är en vanlig, uttråkad harkrank. Varför skulle han vilja sno mina stolar? Och var skulle han förvara dem? Han känner ingen hälare...
Hur som helst. Under vårt samtal berättade Henry att det här verkade bli en helt underbar dag för honom! Klockan hade passerat tolv och han hade fortfarande inte vrickat något ben!
Så var min dag. Inte.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar