Del 168: Hemma igen

Jag var ute på stan och firade nationaldagen igår, missade sista bussen hem och somnade på en bänk.

Men nu är allt utrett. Ägaren har fått tillbaka bänken och jag är hemma igen. Hittade en lapp på golvet i hallen där det stod: "Varför är du inte hemma? Jag behöver silvertejp! /Vrater van Szlenthudl"

Jag hoppas det inte är det här han inspirerats av..

Så var min dag. Inte.

Del 167: Tur att jag hann gömma sakerna

Det visade sig att Hallandsåsens mitt inte var så säkert gömställe trots allt.

Tur att jag hittade ett mycket bättre gömställe. I Romeleåsens mitt!

För övrigt har jag stängt av min telefon.

Så var min dag. Inte.

Del 166: Fredrik Reinfeldt ringde

Fredrik Reinfeldt ringde. Han var mycket förgrymmad för att jag inte räknat upp honom bland medlemmarna i Friends in need. Han hade ju för 17 spelat trummor och dragspel i den gruppen, skrek han.

Så medlemmarna i Friends in need var alltså Björn Borg, Dr Alban, Tomas Brolin, Mattias Frisk och Fidde Reinfeldt.

Så var min dag. Inte.

Del 165: Björn Borg ringde

Björn Borg ringde idag. Han berättade att han inte alls var med i ABBA, utan i Friends in need. Det var Björn Borg, Dr Alban, Tomas Brolin och Mattias Frisk som var med.

De hade en sommarhit (enligt Björn Borg) som hette Alla vi längtar efter sommaren.
Sen hade de en vinterhit (enligt Björn Borg) som hette Alla vi längtar efter vi-intern.
Sen hade de en brottarhit (enligt Björn Borg) med Alla vi längtar efter Evander Holyfield.

Så var min dag. Inte.

Del 164: Bengt Alsterlind ringde

Bengt Alsterlind ringde. Han berättade att han inte alls varit med i ABBA utan i Ace of Base.

Jag blev väldigt ställd över den här information och började genast fundera över vem den fjärde medlemmen i ABBA var. Sen kom jag på det. Det var inte alls Bengt Alsterlind. Det var Björn Borg.

Så var min dag. Inte.

Del 163: Robin Söderling ringde

Robin Söderling ringde mig ikväll och tackade för alla tips inför matchen mot Roger Federer.

"Tacka dig själv!" sa jag, det var du som gjorde det.
"Men hur ska jag kunna göra det? Jag kan ju inte ringa till mig själv."

Han är duktig på tennis, Robin, men kanske inte den man skryter om att man slagit i TP. Fast jag har gjort det. Många gånger. Men jag skryter inte om det.

Så var min dag. Inte.

Del 162: Fredrik Reinfeldt ringde

Fredrik Reinfeldt ringde.

Han gillade min idé om att införa en ny månad och eftersom han är mäktigast i hela världen så bestämde han att mellan maj och juni ska det vara en 30-31 minuter (beroende på om det är skottår, det bestämde Reinfeldt själv och vem är jag att säga emot världens mäktigaste man?) lång månad som heter Kneknipp.

Han bestämde också att det skulle vara en 14:e månad (jag tror Reinfeldt är vidskeplig) mellan oktober och november som skulle vara 2 timmar lång och heta Hompahompahumhum.

Så nu ser året ut så här:

Januari
Februari
Mars
April
Maj
Kneknipp
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
Hompahompuhumhum
November
December

Så var min dag. Inte.

Del 161: Kneknipp

Jag åt bruna bönor igår. Det gick mycket bra! Jag är väldigt bra på att använda bestick måste jag säga.

Idag är det sista maj. Imorgon är det juni. Jag tycker det borde vara en månad mellan maj och juni. Kanske inte 30-31 dagar lång, utan kanske 30-31 minuter. Men den skulle vara min egen månad. Eller inte bara min, men den skulle vara namngiven av mig. Som när någon forskare upptäcker en ny stjärna och döper den till GX110P efter sin tredje fru. Det är fint.

Min månad skulle heta kneknipp.

Januari
Februari
Mars
April
Maj
Kneknipp
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December

Det hade varit bra.

Så var min dag. Inte.

Del 160: Internet är bra!

Jag tycker Internet är en bra uppfinning. Jag brukar tänka på det ibland. Då tänker jag att "Internet är en bra uppfinning". Det ger mig ro i själen. Sen brukar jag bli sugen på bruna bönor.

Så var min dag. Inte.

Del 159: Brasse Brännström ringde

Brasse Brännström ringde mig idag.

Han hade hittat en gammal artikel om ABBAs återförering och var förtvivlad över att de bytt ut honom mot Björn Ulveus.

Jag fick försöka förklara för honom att han aldrig varit med i ABBA. Det vet väl alla att orginaluppsättningen av ABBA var Annefrid Lyngstad, Agneta Fältskog, Benny Andersson och Bengt Alsterlind.

Så var min dag. Inte.

Del 158: Jag håller på att bli knäpp...

Duschvattnet var ju mycket varmare när jag duschade igår än det brukar vara så jag sparade en kopp för att kunna jämför när jag duschade idag. Idag var vattnet lagom varmt som det brukar vara, men när jag kände efter på vattnet i koppen så var det ISKALLT! Hur fan kan jag få för mig att det iskalla vattnet var varmare än det brukar vara!!??

Jag tror jag börjar bli knäpp...

Så var min dag. Inte.

Del 157: Temperaturen på vattnet i duschen växlar!

Jag tog en dusch idag. Kände att vattnet var väldigt mycket varmare än vanligt. Så jag tog en kopp och fyllde med det varma duschvattnet. Förhoppningsvis så är duschvattnet som vanligt imorgon, då ska jag jämföra och se så att det inte bara var något jag fått för mig.

Så var min dag. Inte.

Del 156: Paddor!

Så fort jag hörde nyheten om att alla uteliggare försvunnit från Hålfotsparken och att grodpopulationen i området samtidigt ökat så förstod jag att det berodde på min kudde. Därför bestämde jag mig för att göra något åt problemet. Lösningen var enkel. Jag sov på saken.

När jag vaknade sprang jag genast ner till parken. På vägen dit bestämde jag mig för att ha chickenrace med en lyktstolpe. Och så vinner jag! Lyktstolpen vek undan i sista sekunden. Stackarn, den första lyktstolpen i världen att förlora ett chickenrace. Jag blev så klart tvungen att trösta honom en stund innan jag kom vidare.

Väl nere i parken såg jag att det inte alls var någon ökning av grodpopulationen i Hålfotsparken som nyheterna rapporterade om igår. Det var en ökning av paddpopulationen! (300 poäng i Alfapet.)
Fan, man kan aldrig lita på nyheterna!

Uteliggarna? Tss, de hade bara tagit semester och åkt till Armbågsparken istället. Spjuvrar!

Så var min dag. Inte.

Del 155: Dåliga nyheter!

Jag tittade på lokalnyheterna idag.

"De uteliggare som tidigare uppehållit sig i Hålfotsparken är försvunna. Ingen har sett någon av dem sedan i söndags. Samtidigt rapporteras en ökning av grodpopulationen i området."

Det här är inte bra…

Nu har vi ett gäng uteliggar-grodor i parken…
Och jag som vill ha min palsternacka för mig själv...

Så var min dag. Inte.

Del 154: Min nya kudde passar som en handske!

Ah, måndag!

Första nya veckan med min nya kudde!

Den passar så bra i min säng. Som handsken i handskfacket.

Så var min dag. Inte.

Del 153: Sköna söndag!

Ah, söndag!

Jag tycker egentligen inte att söndagar är skönare än andra dagar så jag bojkottade TV-programmet Sköna söndag när det gick.

Eller vänta... Det gick ju så tidigt på dagarna att jag inte var vaken ännu, så var det!

Jag ringde pensionatsinnehaverskan (400 poäng i Alfapet) och skällde ut henne för att hon inte sagt vad som hände om man slickade på trolldrycksfläcken. Hon frågade hur jag kunde prata om jag var förvandlad till groda. Det enda som kunde rädda någon tillbaka var om man åt palsternacka och det gillar inte grodor. Tydligen hade min överkonsumtion av palsternacka den positiv effekten att jag inte kunde förvandlas till groda.

Efter detta dramatiska samtal gick jag ner i parken med min trolldrycksbefläckade (450 poäng i Alfapet) kudde och lämnade den på en bänk. Jag tänker att den kan komma till användning för någon av alla uteliggare som brukar hänga där. Det var lite sorgligt att behöva säga farväl men det var bäst för oss alla. Min nya kudde tycker inte om konkurrens.

Så var min dag. Inte.

Del 152: Fadde Darwich ringde

Dörrvakten/ståuppkomikern/popsångaren Fadde Darwich ringde.
Han undrade om jag ville komma över och se Let´s Dance-maraton.
Han hade bjudit in några vänner och tänkte gå igenom alla avsnitten han spelat in på sin dator.

Nä, jag skojar bara.
Han hade spelat in dem på VHS. Han är lite gammaldags.
Jag tackade nej.

Så var min dag. Inte.

Del 151: En dvärg på Jysk

Jag kände att jag inte ville riskera att någon (eller jag själv igen) skulle råka få i sig av den blå trolldrycken som hamnat på min kudde så jag begav mig till Jysk för att köpa en ny kudde.

När jag kommer till kassan så ser jag att det står en dvärg där som ska handla örngott så jag går fram till honom säger "Jaså, du ska på togaparty!"

Det skulle han inte. Han skulle ha det till sin kudde.

Så var min dag. Inte.

Del 150: Jag känner stor sympati för alla grodyngel

Det var alltså blå trolldryck som hamnat på min kudde. Pensionatinnehaverskan (400 poäng i Alfapet) vägrade dock berätta vad det var för sorts trolldryck så jag blev tvungen att slicka på kudde för att få reda på det. Det var salt trolldryck.

Dessutom blev jag förvandlad till groda för ett kort ögonblick. Det är inget jag rekommenderar.

Efter denna erfarenhet känner jag en väldig sympati för alla grodyngel. De har ingen aning om vad de ska bli. Som ägg ligger de som en prick i gelé och tänker "Undrar vad jag ska bli när jag blir stor. Jag kanske blir en häst, eller en blomma, eller EN GIGANTISK PRICK I GELÈ!"

Så besvikna de måste bli när de märker att de bara blev en groda.

Så var min dag. Inte.

Del 149: Det är nåt mystiskt med kudden...

Jag misstänkte ju tidigare att min kudde hade hånglat med nån av blåbärsmuffinsarna på kudd- och muffinsfesten vi var på under min semester eftersom den kom hem med blåa fläckar på sig. Men nu har jag kommit på att blåbär ger ju inte blåa fläckar. De ger ju röda fläckar!

Så jag ringde upp pensionatinnehaverskan (400 poäng i Alfapet) och frågade om hon hade någon blå vätska som min kudde kunde ha kommit i kontakt med. Först ville hon inte svara, men sen kröp det fram att den krossade vasen hade innehållit en blå trolldryck (ej att förväxla med blåa troll). Min kudde var inte så oskyldig i alla fall!

Och jag är inte längre någon kudd-Judas!

Så var min dag. Inte.

Del 148: Jag = en kudd-Judas..

Jag måste bekänna en sak som jag skäms väldigt mycket över.

Det hände på semestern.

Jag åkte ju iväg med min kudde för att komma bort några dagar medan min lägenhet sanerades. Redan första kvällen hamnade vi på kudd- och muffinsfest som dock spårade ur när blåbärsmuffinsarna blev för packade så jag lämnade sällskapet vid midnatt.

Framåt tre nångång kom kudden inramlandes. Jag antog att det blivit lite hångel för den hade stora blåa fläckar när jag vaknade på morgonen. Jag ville dock inte fråga.

Senare på eftermiddagen knackade pensionatinnehaverskan (400 poäng i Alfapet) på dörren och frågade om jag visste vem som hade vält ner hennes vas i natt. Jag sa att det kunde vara min kudde.

Hon blev jättearg och bad mig lämna rummet. Jag gjorde så. Ett fruktansvärt oväsen följde under några sekunder. Sedan kom hon ut igen.

Kudden såg förnärmad ut och har inte pratat med mig sedan det hände. (Den pratade i och för sig inte innan heller, det är för tusan en KUDDE!)

Vad har jag gjort!? Jag har angivit min vän! Varför!? Jag är en kudd-Judas...

Så var min dag. Inte.

Del 147: Internationella Runar-dagen?

Runar Söögard ringde vilket var väldigt skrämmande.

Inte bara för det som hände 2007, utan i största allmänhet.

Han var trött på att alla viftade med norska flaggor utan att det var för hans skull. Han försökte värva mig till hans Facebook-grupp "Vi som tycker att 17 maj ska vara Internationella Runar-dagen istället för Norges nationaldag."

Jag svarade att han var dummare än Frankensteins monster.
För skillnaden mellan Frankensteins monster och Runar Söögard är att Frankensteins monster har en bult fast på halsen. Runar har en skruv lös i huvudet...

Så var min dag. Inte.

Del 146: Pandora ringde

Pandora ringde, sångerskan ni vet.
Hon undrade varför jag lagt en ring i hennes låda.
"Skaffa ett eget bankfack, för fan!" skrek hon.

Så var min dag. Inte.

Del 145: Jag saknar Jimmy Hoffa

Jimmy Hoffa bodde ju hos mig ett par veckor sedan jag hittat honom i Hallandsåsens mitt (tillsammans med Usama Bin Laden och det fjärde manuset om Lisbeth Salander), men så skämdes han efter att ha förstört min lägenhet i en brand så han flyttade.

Jag saknar honom. Jag saknar att inte ha honom liggande på min soffa. Jag saknar att inte kunna reta honom och säga "Jimmy Hoffa på en soffa, Jimmy Hoffa på en soffa!"

Det var lika kul som när jag ett tag på 80-talet hade Marc Chagall som inneboende.

"Marc Chagall på en pall! Marc Chagall på en pall!"

Han flyttade också.

Så var min dag. Inte.

Del 144: Jag = modebloggare?

Apropå det jag skrev om Blondinbella i anteckningen om att Özz Nûjen ringde så funderade jag ett tag på att utmana Blondin-Bella om modebloggar-tronen.

Jag tänkte kalla mig Brunett-Berra. Sen kom jag på att jag inte har någon klädsmak. Jag tycker alla kläder smakar likadant.

Så var min dag. Inte.

Del 143: Jimmy Hoffa ringde

Det blev ju lite struligheter där i samband med branden i min lägenhet och när jag kom hem från semestern så var Jimmy Hoffa försvunnen.

Men idag ringde han. Han har flyttat och bor numera med en frånskild tvåbarnsmamma i Bredäng.

Allting gott! (Utom surströmming...)

Så var min dag. Inte.

Del 142: Özz Nûjen ringde

Özz Nûjen ringde mig för ett tag sedan och berättade att Expressen var honom i hälarna och försökte hitta något att skriva om honom.

-Jag fattar inte varför, det var ju längesedan jag var känd från TV.

-Ja, sa jag, det är märkligt att Expressen jagar just dig. Får du inte vara med i TV längre då?

-Äsch, jag har så mycket att stå i ändå.

-Ja, samma här. Jag vill till exempel inte blogga på Blondinbellas blogg, jag har så mycket att skriva här i min intedagbok.

-Ja, sa Özz.

-Men säg att du inte är intresserad av att vara med i TV, det är ju nåt Expressen kan skriva om!

-Bra idé! Tack!

Fast som vanligt vinklade Expressen till det som de själva ville. Läs själva.

Så var min dag. Inte.

Del 141: Semester

Saneringsfirman kom redan på måndagkvällen för att sanera min lägenhet. Det visade sig vara ett större jobb än jag trott. Min lägenhet visade sig nämligen vara hela 72 kvm trots att det bara står 69 kvm i kontraktet. Hyresvärdar! Man kan aldrig lita på dem!

Så killarna som för övrigt såg ut som en blandning av bröderna Herreys och en telefonkiosk rådde mig att ta några dagars semester för att de skulle bli klara.

Eftersom jag inte hade någon att resa med (Jimmy Hoffa ville inte följa med) så tog jag min kudde under armen och reste till Österlen där jag tog in på pensionat. Mycket trevligt!

På kvällen hade de kudd- och muffinsfest i källaren. Eller.. Det var bara en muffinsfest egentligen, men jag hade med mig kudde och de kom bra överrens och festade på ganska bra. För bra för min smak så jag lämnade sällskapet vid midnatt. Då såg det värre ut än när oreganon var på kanelen! Muffinsar kan verkligen kröka till det...

Så var min dag. Inte.

Del 140: Telefontrakasseri på saneringsfirman!

Som jag skrev tidigare så brände Jimmy Hoffa upp manuset till den fjärde boken om Lisbeth Salander i slutet av förra veckan. Jag lyckades rädda slutet (boken slutar "Lisbeth log") men eftersom jag använde en pulversläckare så var jag tvungen att sanera lägenheten.

Jag försökte ringa saneringsfirmor hela måndagen men det verkade som om min telefon inte fungerade. Jag fick ingen ton i luren. Till slut fick problemet sin lösning. Jag hade nämligen glömt att jag hade små pennor i öronen.

När jag väl fått ut alla pennor så fick också ton i telefonen och kom fram till saneringsfirman. Mannen som svarade lät väldigt irriterad. Det visade sig nämligen att någon ringt och telefontrakasserat dem hela dan! Över 300 samtal hade det fått ta emot av någon som inte sa någonting! Vilka idioter det finns!

Så var min dag. Inte.

Del 139: Strul med brinnande manus

Ojoj!

Det strulade till sig rejält där i slutet av förra veckan.

Jimmy Hoffa tyckte som bekant att det var för kallt i lägenheten sedan han själv stängt av värmen och löste det genom att elda upp vad som visade sig vara manuset till det fjärde manuset om Lisbeth Salander.

När jag förstod vad som höll på att hända så kastade jag mig in i gästgarderoben och hämta pulversläckaren och släckte för allt vad jag var värd. 20 miljoner kronor enligt den här artikeln.

Lyckades släcka elden men tyvärr var nästan hela manuset förstört. Lyckades dock rädda slutet av sista sidan så jag vet hur allt slutar!

"Lisbeth log."

Så slutar det!

Så var min dag. Inte.

Del 138: Små pennor är bra att ha

Små pennor är bra att ha. Man kan gömma dem i öronen. Bara man inte glömmer var man lagt dem.

Så var min dag. Inte.

Del 137: Jimmy Hoffa löser problem på sitt eget sätt

Ja, efter en promenad på ca 44 minuter (jag räknar aldrig exakt) så kom jag hem och trodde lägenheten stod i lågor. Men det var bara Jimmy Hoffa som frös lite grand och tände eld på lite papper han hittat.

Så nu blir ni väl lite avundsjuka, va? Lägereld i vardagsrummet! Tjoho!

Så var min dag. Inte.

Del 136: Plötslig kyla

Usch, det blev svinkallt i lägenheten sedan Usama Bin Laden försvunnit till Danmark.

Trodde det först var som jag saknade honom men sen visade det sig att det var Jimmy Hoffa som stängt av värmen. Vilket busfrö!

Så var min dag. Inte.

Del 135: Usama-problemet löst!

Usama Bin Laden har som bekant bara tjurat sedan han missade några avdrag på deklarationen. Men nu vet jag hur jag ska få honom på gott humör! Han saknar ju helt uppenbart en kvinna så jag har helt enkelt skickat honom till Köpenhamn. Anledningen? Kärleksbussarna så klart!

Så var min dag. Inte.

Del 134: Usama Bin Laden är märklig

Nu är Usama Bin Laden klar med sin rakning. Han verkar inte må så bra efter sin misslyckade deklaration, stackarn.

Han har börjat frossa choklad också. Först tog jag ingen större notis av det (förutom biten han tappade i soffan. Den fläcken är svår att inte ta notis av...) men så fick jag syn på den här artikeln...

Stackarn.

Så var min dag. Inte.

Del 133: Usama Bin Ladens misslyckade deklaration

Hehe, jag är lite skadeglad idag.

Hela dagen igår satt nämligen Usama Bin Laden och försökte deklarera på internet. Oj oj, vad han svor över att det inte gick att komma in på grund av överbelastningen!

Först kvart i tolv lyckades han till slut komma in och få gjort sin deklaration, men då var han så stressad att han glömde flera stora avdrag som till exempel resan från Afganistan, alla DVD-skivor han spelat in osv.

Och idag visar det sig att e-deklaranter får en dags frist vilket innebär att Usama kunde deklarerat i lugn och ro idag istället!

Nu försöker han i ren frustration att göra en Britney Spears och raka skallen. Det lär ta ett tag...





Så var min dag. Inte.

Del 132: Torghandel

Jag var ute på torghandeln idag.
Men jag hittade inget torg jag ville ha.
Köpte styvfarsvioler istället.

Så var min dag. Inte.

Del 131: Idag handlade jag

Jag var och handlade idag.
Det gick bra så nu kan jag inte längre säga att dagar när jag handlar aldrig blir bra.
Fyllde min korg med palsternacka och gick och ställde mig i kassa-kön. Såg att tanten framför mig bara skulle ha en liter mjölk så jag frågade henne
"Ska du bara ha den?"
"Ja."
"Då kan du få gå före mig."
Sen tittade jag åt ett annat håll.
Stackars tanten.
Men sen visade det sig att hon ljög för mig.
Hon köpte en Trisslott också.

Så var min dag. Inte.

Del 130: Hästnamn (del II)

Jag har ändrat mig angående namnet om jag köper en häst. Den ska få heta "Ja, gissa det du".
"Och vinnaren i lopp nummer två är: Ja, gissa det du".

Eller vänta!
Den ska heta "Nummer tre" och alltid tävla med ett annat nummer.

"Och vinnaren i lopp nummer två är: Häst nummer sju, Nummer tre."
Hehehe, så elakt!

Så var min dag. Inte.

Del 129: Hästnamn (del I)

Jag spelade på hästar idag. Dagens dubbel. Mina vinnare hette Conny Kanon och Mister Flower. Så hette inte de som vann. Samma sak i melodifestivalen. Och konståknings-VM.

Om jag någon gång köper en häst så ska jag döpa honom till "Vinnaren i lopp nummer två."
Sen ska bara ställa upp med honom i lopp nummer två.

Så var min dag. Inte.

Del 128: "Slipp oroa dig för din ekonomi"

Idag var jag inne på bokhandeln och såg en bok som heter "Slipp oroa dig för din ekonomi".
Jag gick hem, skrev ut streck-koden som betyder 350 000:-, gick tillbaka till bokhandeln och klistrade den nya steck-koden på boken. Sen gick jag till kassan med den och sa "Jag bara måste ha den här boken! Kosta vad det kosta vill!"

Kassören var en vig man vid namn Jan. Jag har i alla fall aldrig sett någon ramla ihop i en så obekväm ställning som han gjorde när han svimmade. Det skulle väl ha varit när pappa tvingade mig att visa mina betyg i så fall. (Och då hade jag ändå bättrat på dem med tippex.)

Så var min dag. Inte.

Del 127: Salem Al Fakir

Jag mötte min kompis Salem Al Fakir på stan idag.
"Hej Salem!" sa jag.
"Keep on walking." svarade han.
Jag vet inte om han repade eller om han dissade mig.

Så var min dag. Inte.

Del 126: Hångelmannen (del II)

Hångelmannen ringde. Han tyckte jag hade ett konstigt telefonnummer.
Typiskt mig. Man kunde naturligtvis ringa TILL en mobiltelefon på 80-talet med man gjorde inte det eftersom det inte fanns några mobiltelefoner. Vi pratade en stund och han berättade att han fastnat i 80-talet. Jag sa att jag inte trodde honom, han hade inte tillräckligt breda axelvaddar. Han sa att han skulle minsann visa mig. Han la på i vredesmod.

En stund senare ringde han igen.
"Nu har jag minsann så breda axlar att jag inte kommer ut genom dörren!"
Mission accomplished.

Så var min dag. Inte.

Del 125: Hångelmannen (del I)

Det fanns ingen portal i omklädningsrummet som jag trodde. Det var bara en av männen som tappat kapsylringen. Det visade sig att han samlade på såna på 80-talet. Han kallade det för hångelbiljett.

Jag förstod inte riktigt hur det fungerade, men jag blev tvungen att hångla med honom. Sen ville han ha mitt telefonnummer. Jag löste det genom att ge honom mitt mobilnummer. Det fanns ju inga mobilen på 80-talet!

Så var min dag. Inte.

Del 124: Portal till 80-talet!

Jag har funderat mycket kring Silvias upphittade ring, den där kapsylen hon hittade i omklädningsrummet på brottningsklubben. Hon säger att den är från 80-talet, men då fanns inte brottningsklubben! Det måste finnas en portal till 80-talet i hennes omklädningsrum!

Herregud! Den måste stängas igen!
Vi klarar inte en ny omgång Limahl!

Så var min dag. Inte.

Del 123: Usama Bin Laden är en spjuver!

Idag när jag jag gick upp kunde jag inte hitta Usama Bin Laden. Jag letade och letade och letade. Kände mig som de amerikanska soldaterna i Afghanistan. Men till skillnad från dem så hittade jag honom! Han hade ställt sig bakom en dörr. Vilken spjuver!

Så var min dag. Inte.

Del 122: Konfrontationen med Silvia

Jag ringde Silvia idag och frågade varför hon ljugit om att ha hittat min ring. Det visade sig att hon trodde att hon hittat min ring, men det var bara en gammal kapsylring från 80-talet som legat i omklädningsrummet. Hon är märklig, Silvia. Vi byter inte ens om i samma rum..

ag byter ju om i herrarnas, sen finns ju damernas också. Silvia byter om i "Vi som inte bryr oss vilket." Det är bara hon och en massa män där.

Så var min dag. Inte.

Del 121: Usama Bin Laden blir arg

Första dagen med Jimmy Hoffa och Usama Bin Laden har varit ganska lugn. Jimmy Hoffa har mest sovit och Usama Bin Laden har läst ur det fjärde manuset om Lisbeth Salander. Det var väl bara när han läste avsnittet om hur Lisbeth och Plauge hackar sig in på Kungens hotmail-konto minmajestätkonungen@hotmail.com som han blev lite våldsam. "Det är inte realistiskt!" skrek han! "De använder ju en Mac!"

Så var min dag. Inte.

Del 120: Härskarringen gömd!

Sagt och gjort!
Nu ligger Härskarringen mitt i Hallandsåsen. Men det var inte det lättaste att hitta plats för den. Det fanns betydligt mer därinne än jag trodde. Jimmy Hoffa, Usama Bin Laden och det fjärde manuset om Lisbet Salander bland annat.

Jag kände att det inte skulle vara en bra idé att lämna ringen inom räckhåll för Usama bin Laden. Så jag tog med honom. Men han vägrade följa med om han inte fick ta manuset till den fjärde boken om Lisbeth Salander med sig. Han tyckte det var spännande att läsa om hur Lisbeth återanpassades i samhället. Där kan han ju lära sig ett och annat!
Jimmy Hoffa följde också med för han ville inte vara ensam.

Ringen la jag i en låda som det stod Pandora på.

Så var min dag. Inte.

Del 119: Nytt gömställe för Härskarringen!

Jag insåg att jag måste hitta ett bättre gömställe för Härskarringen än min byxficka. Och jag vet ju var det ultimata gömstället är.

Så var min dag. Inte.

Del 118: Härskarringen återfunnen!

Det visade sig att Silvia ljög för mig för jag hittade nyss Härskarringen. Jag hade bara lagt den i mina andra byxor.

Så var min dag. Inte.

Del 117: Härskarringen är borta! (del II)

Jag lärde känna Silvia för många år sedan i samband med en konsert. Jag märkte direkt att hon inte var vid sina sinnens fulla bruk då hon sjöng med i alla låtar. Bandet var ett instrumentalband.

Hon berättade att hon var övervakare åt Ernst Kirschsteiger.
Jag tror hon menade stalker.

Hon har en stor tatuering på höger handled där det står HÖGER och en lika stor tatuering på vänster handled där det står ANDRA HANDEN.

Och så tycker hon om att brottas alltså. Vi brottas alltid tredje onsdagen i månaden. Jag ringde henne och frågade om hon sett min ring. Hon sa ja och att hon slängt ner den i vulkanen. Det förklarar ju ett och annat...

Så var min dag. Inte.

Del 116: Härskarringen är borta!

Fan!
Jag har lyckats bli av med Härskarringen.
Jag tror jag tappade den igår när jag hade brottades med Silvia.

Så var min dag. Inte.

Del 115: Woody Woods

Jag tycker det hade varit jättekul om Woody Allen gift sig med Tiger Woods. Inte bara för att han då hade varit gift med en galt utan också för att han hade bytt namn till Woody Woods. Tänk sen att han börjar jobba som telefonist på Woody bygghandel.
"Välkommen till Woody bygghandel, det är Woody Woods!"
"Vem var det?"
"Woody Woods på Woodys!"

Woody Woods på Woodys. Säg det tjugo gånger när du är full, trött och förkyld.

Nu ska jag gå och brottas.

Så var min dag. Inte.

Del 114: Kasta macka

Jag hade en timme över idag och visste inte om jag skulle stanna inne eller gå ut så jag bestämde mig för att kasta macka för att avgöra. Om smöret hamnade neråt skulle jag gå ut, om smöret hamnade uppåt skulle jag stanna inomhus. Och så landar mackjäveln på högkant!

Så jag fick sitta i fönsterkarmen med öppet fönster i en timme. Det hade jag inte räknat med.

Så var min dag. Inte.

Del 113: Blomtips!

Jag har kommit på ett jättebra knep om man har slut på blomsterpinnar.
Ta spaghetti istället!
Men låt bli att vattna blommorna sen, annars mjuknar spaghettin...

Så var min dag. Inte.

Del 112: Erik Penser

Lustigt. Jag har alltid trott att den gamle finansmannen Erik Penser hetat Erik Penséer. Så tokigt. Han är ju inte blomtypen.


Penséer?


Erik Penser?

Så var min dag. Inte.

Del 111: Bra gömställe..

Jag saknar min bil som Tiger Woods vann av mig i poker. Tre usla femmor hade han.

Om jag bara kunde sno tillbaka den. Då skulle jag gömma den på ett bra gömställe där INGEN skulle hitta den. Jag tror jag skulle gömt den mitt inne i Hallandsåsen. Där borde den vara säker.

Så var min dag. Inte.

Del 110: Tiger Woods är en rik gris!

Tiger Woods, galten ni vet, ringde mig igår och bad mig komma och hälsa på. Han hade något han ville berätta. Så jag åkte (med buss) över till bondgården och frågade vad han ville.

"Bilen jag vann av dig i poker.. Du kan ta den igen, jag har ju inget körkort."

"Jaha! Vad bra. Tack. Men du kunde ju bara ha sålt den." svarade jag.

Så nu har grisjäveln plötsligt 50 000:-...

Nä, jag skojar bara.
Han har 55 000:-...

Så var min dag. Inte.

Del 109: Galten Tiger Woods

Tiger Woods är inte bara en golfstjärna. Det är dessutom namnet på en galt.

Han har fått namnet för att han har så väldigt många olika suggor.
Och för att han har 14 i handikapp.

Tiger Woods är orsaken till att jag inte längre har någon bil.
Han spelade nämligen av mig den i ett parti poker för några veckor sen..

Så var min dag. Inte.

Del 108: Tiger Woods

Jag tänkte tvätta bilen idag men så kom jag på att jag inte har så stor diskmaskin.
Dessutom har jag ingen bil efter den där incidenten med Tiger Woods...

Så var min dag. Inte.

Del 107: Daniel Batra och Jonas Glans

Som jag berättat tidigare så heter stället jag bor på Gatan.
Kvarteret Gatan.

På mitt våningsplan bor det två killar som heter Daniel Batra och Jonas Glans.
De bor tillsammans och säger att de är bröder, men det tror jag så mycket jag vill på!

Jag tror de är kusiner...

Så var min dag. Inte.

Del 106: Stefan Sundström ringde mig idag

Stefan Sundström ringde idag.
Han undrade om jag hade sett Sabina.
Det hade jag inte.

Så var min dag. Inte.

Del 105: Kungen är dyslektiker!!

Visste ni att Kungen är dyslektiker? Det är ju jätteroligt! Tänk om han ska skriva "prinsen". Och så blir det "spisen" istället. Till exempel om Carl-Philip försvunnit till exempel. Så skriver han en lapp till Silvia.

"Var är spisen? Jag har inte sett spisen på flera timmar. Hjälp mig hitta spisen."

Och när Silvia läser lappen så tänker hon "Men kungen, har du tittat i köket?"
Och så sitter Carl-Philip i skafferiet.
Det hade varit roligt.

Så var min dag. Inte.

Del 104: Min granne Vrater van Szlenthudl

Min granne är en trevlig man från Holland. Han heter Vrater van Szlenthudl. Han är den där typen som hälsar på sina grannar när han möter dem, oavsett om det behövs eller inte. Häromdagen kom vi hem samtidigt. Jag hade varit och badat, han hade varit och gjort högskoleprovet. Jag kanske ska påpeka att jag badat i ett hus med stora bassänger avsedda att användas för att bli blöt i. Jag använde mig inte av de där stora vattensamlingarna som finns utomhus, typ hav och sånt. Nä, detta var inomhus. De hade badvakter där också. Som om någon skulle vilja sno ett bad. Trögfjantar!

Hur som helst! Min granne Vrater van Szlenthudl och jag kom fram till vår port precis samtidigt. Och då uppstår den där pinsamma situationen att avgöra vem som ska knappa in portkoden. Vi valde att avgjorde det hela med sten-sax-påse. Vrater valde påse. Jag valde knuten näve med lillfinger och tumme pekandes åt varsitt håll, även kallat "telefonen". Med andra ord ringde jag en vän. Jag valde att ringa Bert Karlsson som var skyldig mig en tjänst efter att jag bjudit honom på fisksoppa. Tyvärr blev han skogstokig eftersom jag avbröt honom i sin lördagsmiddag. Ett tips för alla som inte vill avbryta Bert i sin onsdagsmiddag är att ringa en söndag. Eller nä, vänta till måndagen för säkerhets skull.

När Bert slängt luren i örat på mig märkte jag att Vrater var försvunnen...

---

Det visade sig att min granne Vrater van Szlenthudl tröttnat och knappat in portkoden själv och gått in utan mig. Därför blev jag tvungen att vänta på nästa person som kunde öppna porten. Mitt sifferminne är inte vad det borde vara…

---

När jag väntat i fyra timmar på att någon skulle kunna komma och öppna porten så gav jag mig på att chansa. Jag knappade in fel kod två gånger, sen vågade jag inte prova fler gånger eftersom jag inte hade PUK-koden...

Så var min dag. Inte.

Del 103: Kvarteret Gatan

Som jag skrev igår bor jag på ett nytt ställe som heter Gatan. Det är ett kvarter som heter Gatan. Kvarteret Gatan.

Så var min dag. Inte.

Del 102: Flytten

Jag har flyttat. Efter rymdsystrarna Gustafssons härjningar kunde jag ju inte längre bo kvar i min trivsamma lägenhet. Så nu bor jag på ett nytt ställe. Gatan heter det.

Så var min dag. Inte.

Del 101: Jesus gick på vatten

Det sägs att Jesus gick på vatten.
Som om det skulle vara något speciellt.
I lördags gick jag på fotboll.

Så var min dag. Inte.