Det är något filosofiskt vackert med ett röjningsarbete som äger rum på femte våningen i ett hyreshus. Om man inte bodde på femte våningen förstås...
Röjningsarbetet tar tid. De har hittat resterna av Benkes bankar, men det är i stort sett allt de hittat av värde. Inga spår av systrarna Gustafsson. Det har jag tvetydiga känslor kring. Jag önskar inte livet av dem. Men är de döda önskar jag dem inte livet åter. Jag har uppenbarligen vaknat på min filosofiska sida idag...
Det gjorde inte Christian Olsson. Han vaknade på sin skadade sida. Han bor hos mig ett tag igen. Stefan Holm har ringt och beklagat det inträffade. Susanna Kallur likaså. Johnny Holm också. Tror jag. Jag fattade inte riktigt vad han sa.
Men jag tycker inte de behöver beklaga sig. Så jobbigt är det inte att bo med Christian Olsson.
Christian Olsson... Jag har alltid tyckt att det varit ett knarkarnamn, men aldrig riktigt kunnat motivera varför. Men så kom jag på det. Det är ju samma initialer som Clark Olofsson, denna knarkkung!
Om en knarkkung hade varit en kung gjord av knark hade Per Gessle kunnat sjunga "Här kommer kung av knark! Här kommer kungen av amfetamin!" Fast det hade väl inte blivit tydligare för det...
Många tankar idag. Tror jag ska sova middag en stund och lugna mitt huvud.
Så var min dag. Inte.
onsdag 23 juli 2008
tisdag 22 juli 2008
Del 93: IKEA...
Jag var på IKEA idag för att försöka köpa ihop ett nytt möblemang efter det att min lägenhet rasade häromdagen.
Jag hatar verkligen IKEA. Vem kom på att de skulle montera isär alla möblerna innan de säljer dem?
Så var min dag. Inte.
Jag hatar verkligen IKEA. Vem kom på att de skulle montera isär alla möblerna innan de säljer dem?
Så var min dag. Inte.
Del 92: Låt de döda vila..
Oj, oj, oj vad vissa blev upprörda över att jag gratulerade Ernest Hemingway på födelsedagen igår.
Ernest pappa Clarence var nog värst. Oj, oj, vad han skrek och gormade i luren.
"Du ska låta de döda vara ifred!" skrek han.
Att han själv varit död i 80 år verkade inte bekomma honom.
Gubbjävel...
Förlåt. Jag tar tillbaka det där.
RUTTNA gubbjävel, menade jag.
Så var min dag. Inte.
Ernest pappa Clarence var nog värst. Oj, oj, vad han skrek och gormade i luren.
"Du ska låta de döda vara ifred!" skrek han.
Att han själv varit död i 80 år verkade inte bekomma honom.
Gubbjävel...
Förlåt. Jag tar tillbaka det där.
RUTTNA gubbjävel, menade jag.
Så var min dag. Inte.
måndag 21 juli 2008
Del 91: Herre på täppan!
Usch, vilka hemska veckor jag haft!
Lugn lugn, jag ska berätta allt. Den här gången finns det inga datortider att hålla sig till.
Det började för lite drygt två månader sedan. Jag var uttråkad vilket gjorde att jag tvingades äta ute.
Jag släpptes ut i lagom tid för att ha sluppit fotbolls-EM. Skit-EM...
När jag kom hem upptäckte jag att jag fått större lägenhet och fler inneboende.
Då vågade jag inte berätta vilka de två sista inneboende var men det kan jag göra nu. Det var de jävla systrarna Gustafsson!!
Jag misstänker att du även låg bakom min kidnappning, det har ju som bekant klätt ut sig förr...
Medan jag var borta hade de plockat bort väggarna mellan min och deras lägenhet och slagit ihop dem till en.
Detta var dock inte det värsta att komma hem till. Eftersom deras lägenhet var större än min, de var fler än mig och en massa andra argument jag inte förstod mig på att säga emot efter fem veckors mossdiet i en kvällare, så köpte jag att de var mina övervakare.
Det var först igår, när väggarna systrarna Gustafsson slagit ut visade sig vara bärande väggar och hela våningsplanet rasade som jag kom till sans igen.
Som tur var lyckades jag rädda friggeboden jag hade stående i köket så nu bor jag på 15 kvadratmeter på bakgården av huset. Börsen och Charlotte Drälli började må mycket bättre så de hann flytta innan kollapsen, medan Fishy Blubb Blubb v4.0, Henry Ford och Benke alla flyttade med mig. Deras bad-fetischism har de dock fått lägga åt sidan då deras respektive badkar alla blev kvar i ruinerna.
Och systrarna Gustafsson? Tja, de rönte nog samma öde.
För någon timme sedan installerades telefonledningen till min friggebod. Det firade jag med att ringa Ernest Hemingway för att gratulera honom på 109-årsdagen. Han blev mycket förvånad då han varit död i 47 år.
Så var min dag. Inte.
Lugn lugn, jag ska berätta allt. Den här gången finns det inga datortider att hålla sig till.
Det började för lite drygt två månader sedan. Jag var uttråkad vilket gjorde att jag tvingades äta ute.
Jag släpptes ut i lagom tid för att ha sluppit fotbolls-EM. Skit-EM...
När jag kom hem upptäckte jag att jag fått större lägenhet och fler inneboende.
Då vågade jag inte berätta vilka de två sista inneboende var men det kan jag göra nu. Det var de jävla systrarna Gustafsson!!
Jag misstänker att du även låg bakom min kidnappning, det har ju som bekant klätt ut sig förr...
Medan jag var borta hade de plockat bort väggarna mellan min och deras lägenhet och slagit ihop dem till en.
Detta var dock inte det värsta att komma hem till. Eftersom deras lägenhet var större än min, de var fler än mig och en massa andra argument jag inte förstod mig på att säga emot efter fem veckors mossdiet i en kvällare, så köpte jag att de var mina övervakare.
Det var först igår, när väggarna systrarna Gustafsson slagit ut visade sig vara bärande väggar och hela våningsplanet rasade som jag kom till sans igen.
Som tur var lyckades jag rädda friggeboden jag hade stående i köket så nu bor jag på 15 kvadratmeter på bakgården av huset. Börsen och Charlotte Drälli började må mycket bättre så de hann flytta innan kollapsen, medan Fishy Blubb Blubb v4.0, Henry Ford och Benke alla flyttade med mig. Deras bad-fetischism har de dock fått lägga åt sidan då deras respektive badkar alla blev kvar i ruinerna.
Och systrarna Gustafsson? Tja, de rönte nog samma öde.
För någon timme sedan installerades telefonledningen till min friggebod. Det firade jag med att ringa Ernest Hemingway för att gratulera honom på 109-årsdagen. Han blev mycket förvånad då han varit död i 47 år.
Så var min dag. Inte.
onsdag 2 juli 2008
Del 90: Min lägenhet har växt
Som jag berättade häromdan så har jag suttit fängslad de senaste fem veckorna. När jag äntligen blev frisläppt och kom hem till mitt hem så hade jag fått nya inneboende. Börsen flyttade in för att han känt sig ovanligt låg på sistone och Charlotte Drälli dräller i soffan av ungefär samma anledning.
Inatt låg hon och yrade om Rhapsody in rock.. Trams.
Och så har jag fått två fruktansvärda inneboende som jag inte vågar berätta om ännu... Men deras inflytt har fått till följd att min lägenhet inte längre är på 90 kvadrat utan 220...
Är det inte så man vill slå en volt så säg...
Så var min dag. Inte.
Inatt låg hon och yrade om Rhapsody in rock.. Trams.
Och så har jag fått två fruktansvärda inneboende som jag inte vågar berätta om ännu... Men deras inflytt har fått till följd att min lägenhet inte längre är på 90 kvadrat utan 220...
Är det inte så man vill slå en volt så säg...
Så var min dag. Inte.
tisdag 1 juli 2008
Del 89: Nya regler för min datortid
Som jag skrev igår så har jag suttit instängd i en källare i fem veckor och fått fler inneboende på köpet.
Mina inneboende består just nu av:
1. Fishy Blubb Blubb v4.0
2. Henry Ford
3. Benke
Nya på listan:
4. Charlotte Drälli
5. Börsen
6. ... Nä, det för hemskt att ens skriva. Och dessutom är min datortid slut.
Så var min dag. Inte.
Mina inneboende består just nu av:
1. Fishy Blubb Blubb v4.0
2. Henry Ford
3. Benke
Nya på listan:
4. Charlotte Drälli
5. Börsen
6. ... Nä, det för hemskt att ens skriva. Och dessutom är min datortid slut.
Så var min dag. Inte.
måndag 30 juni 2008
Del 88: Frisläppt
Usch, det är sista gången jag äter ute!
Jag gick till Restaurang Tångräkan på Slätbullsgatan för att ta mig en bit mat när fyra maskerade män plötsligt omringar mig och lyfter in mig i en vit van.
Sen vrålar de om efterfest på nån jäkla balkong i nån halvtimme innan de stannar och bär ner mig i en källare. Där fick jag sitta i fem veckor. Fan, jag har levt på kondens och mossa i fem veckor! Och ändå lyckats GÅ UPP två kilo! Vad fan!? Inte ens det fick jag...
När de väl släppte mig ("Men du är ju inte Knögar-Lasse") trodde jag att jag skulle hitta mina inneboende döda i lägenheten. Men det var värre än så. Jag hade fått FLER inneboende...
Min datortid är slut nu, jag berättar mer senare.
Så var min dag. Inte.
Jag gick till Restaurang Tångräkan på Slätbullsgatan för att ta mig en bit mat när fyra maskerade män plötsligt omringar mig och lyfter in mig i en vit van.
Sen vrålar de om efterfest på nån jäkla balkong i nån halvtimme innan de stannar och bär ner mig i en källare. Där fick jag sitta i fem veckor. Fan, jag har levt på kondens och mossa i fem veckor! Och ändå lyckats GÅ UPP två kilo! Vad fan!? Inte ens det fick jag...
När de väl släppte mig ("Men du är ju inte Knögar-Lasse") trodde jag att jag skulle hitta mina inneboende döda i lägenheten. Men det var värre än så. Jag hade fått FLER inneboende...
Min datortid är slut nu, jag berättar mer senare.
Så var min dag. Inte.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
