Del 2: Fula fru Gustafsson hittar munspelet!

Christian Olsson ringde mig i eftermiddags.
"Jag har fått trestegsskräck!" skrek han i luren.
"Vad ska jag göra?" frågade han med darr på rösten.
Jag sa åt honom att på stående fot åka ner till Malmö och bosätta sig hos mig några dagar.
"Men jag har ju tävling hemma i mitt älskade Göteborg imorgon!" bölade han.
"Nä, det har du inte." sa jag barskt.
"Trestegsskräck är en svår åkomma och ska du överhuvudtaget kunna hoppa tresteg igen (när jag sa detta gnydde han till) så kommer du hit! Nu!"

I väntan på att Christian skulle komma gjorde jag i ordning ett pressutskick som jag är ganska nöjd med. Titta till exempel vad Svenska Dagbladet skrev.

Så nu sitter vi här i min lägenhet, Christian Olsson och jag. Vi sitter i soffan i mitt vardagsrum. Jag säger att det ligger en spiksko i köket men då börjar han gråta och jag måste säga att jag bara skojar. Sen tröstar jag honom och när jag övertygat honom om att det inte finns någon sko i köket så säger jag att det är en nummerlapp istället. Han börjar gråta igen. Det är där vi är. Det kommer att bli en lång kväll...

Från våningen under hörs fula fru Gustafsson spelandes munspel. Sa jag att det kommer att bli en lång kväll?

Så var min dag. Inte.